Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstÄr nÀr lÀrare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebÀr för lÀrar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel frÄn skolan dÀr dessa mÄl och normer inte uppnÄs. Efter detta ska jag förklara varför lÀrare brister i yrkesetik.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Sekretessbelagd.

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr hur dagens modejournalistik förhÄller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts pÄ 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina frÄn Är 2010. Samt alla modeartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet frÄn 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gÄtt igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern frÄn Är 1925 för att fÄ ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har ocksÄ gjort ett nedslag Är 1988 dÀr vi har granskat de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina för att fÄ en överblick av modejournalistiken det Äret. För vÄr överblick av 1988 Ärs tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagoger i förskolan ser pÄ vÀrdegrunden och dess vÀrden samt hur de omsÀtter den i praktiken. VÀrdegrundsfrÄgor i skola och förskola lyfts inte fram pÄ samma sÀtt som lÀs- och skrivÀmnen nÄgot som kan resultera i att vÀrdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande Àmnet. HÀr beskrivs vÀrdegrundsbegreppets intÄg i de svenska lÀroplanerna via vÀrdegrundsprojektet, de demokratiska vÀrdena i lÀroplanerna men Àven andra begrepp som vÀrdegrunden Àr uppbyggt pÄ beskrivs. Arbetet gÄr Àven pÄ djupet med att beskriva de fyra grundlÀggande etiska vÀrdena som Àr autonomi, integritet, jÀmstÀlldhet/jÀmlikhet och solidaritet.

1 juli Är 2013 trÀdde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rÀtt till utbildning. Detta gÀller bÄde om barnet har fÄtt avslag av Migrationsverket pÄ sin uppehÄllstillstÄndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehÄllstillstÄnd. Idag har papperslösa barn rÀtt till utbildning men detta innebÀr inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet sjÀlv eller familjen till det papperslösa barnet om rÀtten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rÀtt till utbildning.

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvÀgledare kan agera nÀr vi stÀlls inför etiska frÄgestÀllningar. I uppsatsen förklaras Àven vad etik egentligen Àr och vad som Àr skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen Àr kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkÀter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvÀgledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera nÀr man stöter pÄ ett etiskt dilemma, de har givit sin syn pÄ om de etiska frÄgestÀllningarna har ökat eller minskat under de senaste Ären och de har Àven givit förslag pÄ vilka etiska frÄgestÀllningar som man stöter pÄ dÄ och dÄ som yrkesverksam studie- och yrkesvÀgledare..

Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals.What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today?s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway.A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstÄ kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det Àr svÄrt att tillÀmpa de etiska riktlinjerna i en mÄlstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har anvÀnds dÀr fem slumpmÀssigt utvalda studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar pÄ att studie- och yrkesvÀgledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvÀgledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Jobbtorg.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.